Ett litet hej fran tva manniskor som sett ljusare tider i livet!
Vi sitter har i hallen och vantar pa att Bernta ska komma med en tv som vager bly! Gudrun har namligen varit utan tv i drygt tre veckor och det borjar bli lite enerverande... Da marker man ju ganska snabbt hur mkt till liv man har! hmm..
Vitamin bristen suktar efter en jacka pa slave sa att hon blev tvungen att handla sig ett par skor istallet for mer an halva priset jackan..
Nu ar vi iaf matta och belatna efter en god middag o en mustig ol pa olearys!
"Trist varar lange, men underbart ar kort, alldeles for kort!"
/Musse och Gudrun
onsdag, maj 07, 2008
Deppdagar far man alla ha!
Upplagd av Mosippan kl. 7:38 em
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Ahhh... Jag tycker synd om Bernta! Gudrun, fick han hjälp av nån ?
Men du är ju värd en TV! Så hoppas det gick bra!
SKönt att ni finns! Kärlek!
men en god midda å öl e juh aldig fel =) fick ni tvn?? hoppas de så ska ni se att livet underlättar en hel del..haha, fattas bara en karl i sängen..haha! puss på er
haha.. så sant så! klart 2 cm långa bernta fick hjälp! han kom inskånkandes och pustandes med en arg martin vid sin sida! tror inte bernta hjälpte till särskilt mkt me lyftandet! =) men nu finns ju aset på sin plats iaf!
Musse&gudrun, synd att det bara finns et radar par som er..=) Livet vore nog lite roligare om det fanns fler!
Haha.. Du, Bernta är min idol.. ! Fint att aset är på plats nu iaf. Kolla lugnt på skräck i din ensamhet! Kärlek till dig!
Skicka en kommentar