- Får jag köpa en hatt? Jag har stått i kö svinlänge..
- Tyvärr, men vi har stängt här under giget, du får vända dig till stånden utanför.
- Men fy fan, du kan väl för i helvete bara ta pengarna så får jag en hatt!
(Börjar känna att tålamodet dryper)
- Ska jag sälja till dig så måste jag göra lika med alla andra som står här. Tyvärr, men du får vnäda dig till stånden utanför eller komma tillbaka i pausen!
Jag går därifrån och hör att gubben skriker något efter mig. Efter ett tag låter det som att han lugnat ner sig och jag ser hur han vinkar dit mig lite fint. Vad vill han nu då?
Plötsligt slänger han 200 kr på mig och kastar sig efter en hatt som låg lite för nära stängslet.. Av en ren principsak kastar jag mig efter honom, greppar tag i hatten och det dröjer inte länge förrän Antonie gör detsamma.. Så där står vi tre stycken och sliter om en rosa cowboyhatt! Vi får tag i hatten, plockar upp hans 200 kr som legat på backen och slänger tillbaka dem på honom! Antonie skäller ut han efter noter med turkhumöret.. Sen dansade vi lite till 9 til 5, städade upp, räknade prylar, plockade ner, hämtade våra pengar och åkte hem...
Fia höll på att frysa ihjäl!
Tacka Gud för att det finns öl till alla frusna själar!
lördag, juni 14, 2008
Hats!
Upplagd av Mosippan kl. 11:15 fm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar